Jag jobbade kvällen igår, kom hem efter midnatt och somnade rätt snabbt, sussade gott när Jonas klocka ringde imorse och han skulle även väcka upp barnen och ta dem till fritids och dagis innan han skulle åka och jobba.
Båda barnen hade under natten kommit in och lagt sig i vår säng (något jag knappt hade vetskap om) och jag vaknade till där på morgonkvisten då en pigg och nyväckt Oliver utbrister; “Men hur i hela friden har jag hamnat här??” (i vår säng)
“Jag måste ha gått i sömnen…“
Älskade lilla barn, du förgyller mitt liv med alla dessa underbara uttryck du har för dig! <3
Carolina