Det är många som ställt frågor angående gårdagens inlägg om mitt värde osv, många som inte vet vad det är som har hänt och varför jag går på Waran…
Så, jag tänkte ta och berätta lite kort om vad som hände – den där dagen i början av oktober år 2000!
Jag hade mått dåligt under en tid, blivit väldigt andfådd, yr osv vid minsta ansträngning – jag sökte hjälp vid vårdcentralen, de sa att jag lät lite rosslig i lungorna men det var inget konstigt, de skickade hem mig med lite medicin och sjukskrivning – men det hjälpte inte, 1 vecka innan det blev riktigt illa (vid min födelsedag) så sökte jag akut på Mölndals Sjukhus, där sa de att det var min astma (som jag haft som yngre) som kommit tillbaka – jag fick andas lite luftrörsvidgande medicin, kände mig efter lite bättre och så blev jag hemskickad.
Men så då en vecka senare… hade haft en lugn hemmakväll som vanligt med min dåvarande sambo, tittat på tv och så, sen så blev det dags att gå och lägga sig – sambon gick in och la sig medans jag gick på toaletten för att göra mig redo för sängen… När jag satte mig på toaletten så snurrade det till, och så blev allt svart -vet inte vad som hände exakt men sen när jag kvicknade till så låg jag i duschen med en massa blod omkring mig (hade förmodligen slagit läppen i handfatet då jag svimmade). Jag satte mig upp och i samma ögonblick ropade min sambo och frågade vart jag var, “Det är ingen fara, jag svimmade bara lite” ropade jag tillbaka och då kom han givetvis upp – jag reste mig för att gå och lägga mig, men kom inte längre än ut i hallen innan jag var tvungen att lägga mig ner igen – allt bara snurrade.
Min sambo ringde ambulans och mina föräldrar och så bar det iväg i ilfart med blåljus och sirener till sjukhuset, jag syresatte mig nästan ingenting… när jag kom in så trodde de att det kunde vara hjärtat så det undersöktes – men där hittades ingenting konstigt – sedan sa en snabbtänkt sköterska (som jag är evigt tacksam) att det kunde vara något med lungorna – och mycket riktigt, jag hade drabbats av Massiv Lungemboli. (Stora proppar i lungorna)
Blev satt på behandling av Waran (blodförtunnande medicin) omedelbart och fick spendera 3 dygn på intensiven med full bevakning dygnet runt innan jag återhämtat mig såpass att jag kunde flyttas till den vanliga Medicin-avdelningen där jag fick spendera ungefär ytterligare en vecka. Fick i efterhand höra av min mamma att läkaren berättat att det var i sista minuten som vi kom in till sjukhuset… Otroligt läskigt, och därav har jag då min rädsla nu för att möjligheten finns att nya proppar kan bildas när värdet ligger så dåligt att tabletterna inte ger något skydd.
Att jag råkade ut för detta, såpass ung och helt utan anlag för det är för att jag åt p-piller. (Mercilon28) Jag är satt på livslång behandling utav medicinen, och får ta prover (om värdet ligger bra) ungefär var 5:e-6:e vecka… ligger det dåligt så blir det ju då betydligt oftare.
Man lär sig verkligen att uppskatta sitt liv på ett helt annat sätt efter en sådan här upplevelse kan jag lova! Hoppas att jag rätat ut några frågetecken nu – och är det mer ni vill veta så får ni bara fråga. 🙂
Carolina
hej gumman..
sorry att jag inte kommenterat här hos dig på ett par dagar men jag är sååå off nu.. 🙁
vilken ruskig händelse, hua.. hoppas du får ordning på din medicin nu igen..
kramkram
Oj vilken hemsk och omtumlande upplevelse, tur att utgången blev bra iaf… Förstår att du uppskattar livet på ett annat sätt nu! Och sicken söt badtjej på i det senaste inlägget 🙂 Lämnar en stor kram och hoppas ni får en fin dag!
Sköt om din medicinering, njut av din familj – jag tror att man njuter mer av saker när man haft en sån upplevelse (jag höll på att förblöda när jag fick barn nr 2) – man är inte så stöddig då utan blir lite mer ödmjuk inför livet 😉 tur att det finns bra läkare och mediciner! Kram
Nej vad läskigt, har alltid undrat om din lungemboliehistoria men har inte upplevt att det har varit ett bra tillfälle att fråga. Vilken tur att det gick så bra när de upptäckte det och att du har ett ex som tänkte snabbt där. Hur gammal var du? Nej, p-piller är något jag inte skulle våga mig på, främst pga denna stora risk till proppar. Har anlag för det från både mammas och pappas sida. Men ändå kan vissa läkare och barnmorskor tycka att jag ska testa.. haha..
Kram på dig! Har föresten börjat blogga igen…
Men usch vad jobbgt. Jag håller tummarna för att det inte kommit tillbaka utan att ni får ett friskt 2010 och åren framöver hela familjen.
Faktiskt har jag redan funderat över detta med piller redan, men nu fick du mig att bestämma mig. Jag ska boka tid och gå igenom andra alternativ, för det där är verkligen läskigt och kan ju drabba vem som helst som jag förstår det.
Hoppas allt går bra. kram
Men fy vilken hemsk upplevelse! 🙁 Hoppas värderna fixar till sig!!!
Förlåt om jag är besvärlig.
Men såg precis att de var olika priser på klockorna haha.
Så ändrade frågan till ta reda på vad klockan kostar i färgen svart. så om du bara is ändra ditt svar 🙂 förlåt..kramar
Men oj! =( Usch va läskigt!
*kramar*
usch så läskigt
Men oj, fy vad otäckt!!! Då förstår jag varför du äter mecidin och hur viktigt det är. Lova att sköta dig och gå tillbaka på månadag (var det va?) för ny provtagning.
Vilken tur att ditt ex förstod hur allvarligt det var och tog dig till akuten.
Stor kram och tack för att du berättade.
Fy vilken skräckupplevelse. Läskigt också eftersom också jag åt dom p-pillrena innan. Jag mådde inte heller bra av dom och fick byta direkt när jag sa detta, något jag är väldigt tacksam för när jag läser detta.
Håller tummarna att det ordnar sig med värdena för dig!
Å, va obehagligt, men skönt att du nu får behandling och vet vad det handlar om! Ja, man har ju hört några skräckisar om vad p piller kan ställa till med. Själv vägrar jag använda P piller, fast av den anledningen att jag blir jätte svullen, känns som om jag ska ha mens under hela månaden. Då är det ju något som inte stämmer…
Usch då vilken hemsk upplevelse :(…Tur det finns läkare som vet hur man räddar folk!