Jag sitter här nu och är lite nostalgisk…
För 3 år sedan vid den här tiden så hade jag just kommit in på Östra Sjukhusets Specialistförlossningsavdelning…
Då visste jag inte att jag hade 12 timmars kämpande framför mig, kämpande som inte var till någon nytta – vår guldklimp kom inte ner ordentligt, han hade för stort huvud.
Till slut började hjärtljuden på honom att sjunka, och inte förrän klockan 9.30 den 7 augusti 2007 så förlöstes han med akut kejsarsnitt.
Vår älskade lille Oliver!
Carolina
tjockis.
föresten… jättefin bild!! ^^
GRATTIS på födelsedagen söta Oliver!!! ^^ Hoppas ni får en mysig dag… Kram kram
å tänk, ja man kommer nog alltid att känna en massa härliga och speciella känslor de dagarna/den dagen ens guldklimpar/guldklimp kom 🙂
åå så mysigt..
å grattis till oliver en dag i förväg. lr ja 12 timmar 😉
tänk en då vad tiden går!!! nu har ni två små mirakel <3
Fina du <3 Åh jag blir alldeles rörd när jag läser det och tänker på det . Tänk vilka mirakel de små är. Kram till O och hans fina mamma som kämpade så!
Fin du var! Och lite roligt är det att jag precis skrivit ett inlägg med samma rubrik (men ett helt annat innehåll såklart) 🙂
Kramar
Sötis Oliver!
hur stort var hans huvud?