Det gick inte längre…

Nu är klockan över midnatt så nu måste jag skriva igår… igår var vår älskade ängel Joels födelsedag, igår var det 3 år sedan han föddes…

Jag sov rätt länge på dagen då jag jobbat kväll kvällen innan och skulle göra kvällen igår också, när jag vaknade (vid 11) tog jag en titt på mobilen – nä, inga meddelanden eller någonting som rörde min Joel…

Jag gjorde mig redo för att åka till jobbet, publicerade i samband med det inlägg på instagram och Facebook om att det var Joels födelsedag – totalt under dagen så kom det ETT privat meddelande om detta, en fin vän som tänkte på mig.

Jag jobbade kvällen och var handledare åt en som går utbildningen för att få jobba hos oss, det var stundtals tufft att bita ihop under kvällen – att försöka vara “som vanligt” men det gick nog hyfsat iallafall…

Slutade 23 och satt alltså på spårvagnen när klockan slog 23.20, den tid då vår älskade Joel för 3 år sedan föddes stilla. ❤️

Det gjorde ont, så fruktansvärt ont… i samband med detta kollade jag igenom sociala medier, det hade kommit in en del gilla/likes/kommentarer – gick igenom och tittade vilka det var ifrån och där och då blev jag överväldigad, det gick inte att hålla emot längre – tårarna strömmade nerför kinderna. ?

Älskade Joel, om du bara visste hur saknad du är – jag tänker på dig dagligen! På din grav lämnades idag blommor och ballong, här hemma åts det tårta – du finns alltid med oss även om vi inte kan se dig.

Vår Joel, alltid älskad, alltid saknad. ❤️