Idag är det 4 månader sedan vår älskade Joel föddes stilla.
Fyra låååånga månader av saknad och sorg har passerat, jag kan aldrig sluta drömma/fantisera om hur det hade varit, tänk om vår Joel hade fått stanna hos oss och vi hade haft en 4-månaders i huset just nu…
Det kommer ALDRIG sluta göra ont. :’-(
Carolina
Igår var en väldigt jobbig dag, två “ärenden” på Östra Sjukhuset väntade, det känns verkligen som att vi är stammisar där – inte nog med att vi gått där alla 3 graviditeterna, nu går vi där också hos kuratorn.
Igår var det först ett samtal med kuratorn som stod på agendan, det kändes tyngre igår än samtalet innan – varför vet jag inte riktigt… Det känns som att alla känslor i princip sitter på utsidan just nu, och att minsta lilla får den där berömda droppen att rinna över. Jag har klarat mig ett par besök hos Kuratorn utan tårar men igår gick det inte längre, igår började de rinna igen.
Direkt efter samtalet med kuratorn så blev det att skynda bort till Specialistmödravården där vi skulle träffa min barnmorska, det var dags för efterkontroll. Vi pratade en stund först och sedan togs det blodprov (järnvärde och socker) samt urinprov på mig, allt såg bra ut så det var bara att fortsätta in i nästa rum, till den alltid lika roliga gyn-stolen.
Allt hade läkt jättebra, och allt kändes bra när hon tryckte på magen, hon passade också på att ta ett cellprov när jag ändå var där – lika bra att göra allt på en och samma gång när man ändå är där.
Med mig hem fick jag en broschyr om knipövningar så nu är det bara att knipa på!
Behöver jag säga att jag var heeelt slut när jag kom hem?!
Minsta lilla känns numera som en stooor grej…
Godkänd på efterkontrollen
Carolina
Måndagar kommer aldrig bli desamma igen.
Varje måndag vaknar jag med ett tryck över bröstet.
Varje måndag kryper tiden fram.
Varje måndag tittar jag på klockan tusentals gånger.
Varje måndag påminns jag om olika speciella tidpunkter av DEN DÄR måndagen.
Varje måndag är som en bergochdalbana, jag är ledsen och tårarna rinner och jag blir arg för minsta lilla!
Varje måndag påminns jag extra mycket om hur orättvist livet är – för DEN DÄR måndagen för 5 veckor sedan tog vår son ifrån oss!
Vår älskade fina lille son, vi saknar dig här hos oss – på måndagar och ALLA veckans andra dagar! ??
Carolina
Idag är det exakt en månad sedan vi förlorade vår älskade Joel – sorgen och saknaden är obeskrivbar, älskade lilla son, VARFÖR fick du inte stanna hos oss?!? ??
Carolina
Idag var en sån där dag då jag var tvungen att ta mig ut, jag som helst av allt bara vill “gömma mig” hemma…
Vi hade tid hos kuratorn idag men igår ringde dem därifrån och sade att vår kurator var hemma för vård av barn… Så tiden blev ombokad till på fredag, ännu en dag vi måste till stan denna veckan alltså. ?
Var dock ändå tvungen att åka in idag då jag hade fått kallelse till AK-mottagningen för att jag skall sättas tillbaka på Waran efter att ha gått på Fragmin-sprutor hela graviditeten.
Jag kom inte längre än ner till båten innan en kom fram som hade hört vad som hänt och som ville beklaga sorgen – jag vet att de bara menar väl och vill visa omtanke men jag klarar helt enkelt inte av det ännu- så jag bröt ihop och började gråta mitt där på bryggan. ?
Det gör så ont, så ont, så ont...
Carolina
Denna underbara nalle med vingar kan komma att pryda Joels gravplats
Det är måndag igen, idag är det alltså två veckor sedan vi fick mardrömsbeskedet att vår älskade Joel somnat in i min mage – fråga mig inte hur dagarna har gått, för ärligt talat, det vet jag inte.
Dagarna är som bergochdalbanor, ena stunden ler och skrattar man fast man är ändå inte glad, och andra stunden rinner tårarna helt okontrollerat.
Sömnen är åt skogen, jag somnar, det gör jag – men jag vaknar X antal gånger varje natt, ofta med tårar på min kind, livet känns så himla orättvist – varför skall sånt här få hända?!
Vi skulle haft 10 dagar kvar till BF idag, vi skulle sett fram emot att planera dop – men istället så kretsar vårt liv just nu åt att planera en begravning, att behöva begrava sitt barn, det finns garanterat inget värre! 🙁
Älskade lille Joel – vi saknar dig så!
Carolina
April månad är här och den månaden borde vara bland den lyckligaste tiden i våra liv, äntligen är månaden här – den månad då vi skulle bli 3-barnsföräldrar och få hem Oliver och Isabellas lilla syskon, men så blir det inte. ?
Måndagen den 21 mars slogs nämligen våra liv i spillror, hela världen vändes upp och ner, på morgonens planerade TUL (v. 36+3) fick vi beskedet att vårt barn somnat in i min mage, läkaren kunde inte hitta någon hjärtaktivitet.
Jag valde att sättas igång samma dag, hade inte kunnat åka hem och sova med vetskapen att mitt barn i magen inte längre lever och sedan komma tillbaka till sjukhuset dagen efter… Jag fick 1/4 tablett cytotec vid 16.45 och ingen personal trodde att det skulle bli barn på ett bra tag utan jag fick veta att nästa dos skulle jag få ett dygn senare (orsaken till min låga dos är för att jag är snittad tidigare och då ville man inte att det skulle gå för fort).
Vid 21-tiden började jag få lite sammandragningar som gjorde ont men var inget öppen och ej mogen men sen hände det grejer, 21.45 var jag öppen 5 cm, 23.00 gick vattnet och 23.20 måndagen den 21 mars 2016 föddes världens mest perfekta lilla kille alldeles stilla. 3110 gr tung, 50 cm lång, 10 fingrar, 10 tår – vår älskade ?Joel?!
Saknaden är obeskrivbar, tårarna rinner –
varför fick vår älskade lilla kille inte stanna hos oss?! ???
Carolina
Jag och Isabella har varit lediga idag, vädret har varit grått, regnigt och trist och jag har känt att jag behövt sysselsätta mig för att inte bryta ihop igen.
Bästa medicinen är ju att göra något man tycker är roligt så här blev det givetvis att baka!
Annika som har bloggen Drömmen om 11 barn har ju fullkomligen sprutat ut bilder på sina bakverk och dessutom delat med sig av recept. 🙂
Idag har det bakats chokladsnurror och schackrutor här, bästa hjälpen hade jag såklart i form av Isabella!
Schackrutor
200 gr smör
5 dl vetemjöl
1 dl socker
2 msk vaniljsocker
2 msk kakao
Blanda smör, mjöl och socker, tillsätt mjölet.
Dela degen i två delar. Blanda en del med vaniljsocker och en del med kakao.
Rulla ut kakaodelen till två långa rullar, likaså med vaniljdelen (du ska ha fyra rullar), ungefär fingertjocka.
Sätt ihop rullarna dom ett schackmönster och forma den fyrkantig.
Skär 5 mm tjocka skivor, lägg på bakplåtspapper och grädda i 12-15 minuter, i mitten av ugnen på 200 grader.
Carolina