• Familjen
    • Familjen
    • Isabella
    • Oliver
    • Om mig själv
  • Shoppingtips
  • Tävlingar
  • Recensioner
  • Bakning
  • Vårt Hus
  • Kontakt
  • Om
  • Hem
  • Kontakt
facebook instagram
Carolina 1979
  • Familjen
    • Familjen
    • Isabella
    • Oliver
    • Om mig själv
  • Event
  • Shoppingtips
    • Shoppingtips
    • Rabattkoder
  • Tävlingar
    • Mina Tävlingar
    • Vinnare
  • Bakning
  • Recensioner
  • Vårt Hus

Etikett: Mercilon28

Om mig själv

Panikångest och brandlarm

Posted on19 augusti, 201119 augusti, 2011 16 Comments

År 2000, efter att jag drabbats av Massiv Lungemboli så kom nästa bakslag, jag hade
“på köpet” även fått panikångest.

Jag har bara svimmat en gång i mitt liv, det var den där dagen, dagen då det upptäcktes att jag drabbats av massiv lungemboli, stora proppar i lungorna, när jag kom in till sjukhuset fick jag veta att om jag kommit in någon minuter senare kunde det varit för sent, då kanske jag inte överlevt.

Jag fick ligga på intensiven i tre dygn med full bevakning dygnet runt och därefter spendera nästan en vecka på vanlig medicinavdelning – efter det så förvandlades mitt liv helt och hållet.

Jag fick panikångest.

De första åren var det riktigt jobbigt, jag kunde knappt åka kollektivtrafik själv och kunde inte besöka stora köpcentrum, blev jag varm eller kände jag mig instängd så kom känslorna krypande, jag blev yr, det kändes som att jag skulle svimma – och som ni nu vet, jag kan bara förknippa svimma med något mycket allvarligt.

Jag var i kontakt med olika kuratorer och psykologer, var där någon/några gånger men det slutade med att jag inte gick dit – de hjälpte mig inte, de fokuserade inte på mitt problem utan babblade en massa annan strunt.

Åren gick och det blev bättre, sedan jag fick Oliver år 2007 har det blivit MYCKET bättre, jag har vågat ta tag i saker ordentligt och gett mig iväg på turer i köpcentrum och på kollektivtrafik ENSAM och jag fixade det – självförtroendet växte och jag har mått bra,
jag trodde att jag blivit frisk!

MEN… en lite “skitsak” kan tydligen sätta igång allt som med ett knapptryck.

Idag gick brandlarmet på jobbet, och vi fick utrymma byggnaden jag jobbar i, jag jobbar på 8:e våningen så det var många trappor att gå i, och på varje våning kom det mer och mer folk som skulle ta sig ut, det blev varmt, folk gick långsamt och jag fick den där känslan, känslan av att vara instängd, jag ville bara komma ut…

Känslan var så välbekant, trots att det var flera år sedan jag hade det just SÅ jobbigt senast, det var jättejobbigt – panikångesten kom på besök.

Jag mådde inget vidare de resterande timmarna på jobbet, och mår väl fortfarande lite sisådär – det här är en dag då jag behöver mycket kärlek!

Carolina

Om mig själv

Om lungemboli & waran

Posted on3 februari, 2010 13 Comments

Det är många som ställt frågor angående gårdagens inlägg om mitt värde osv, många som inte vet vad det är som har hänt och varför jag går på Waran…

Så, jag tänkte ta och berätta lite kort om vad som hände – den där dagen i början av oktober år 2000!
Jag hade mått dåligt under en tid, blivit väldigt andfådd, yr osv vid minsta ansträngning – jag sökte hjälp vid vårdcentralen, de sa att jag lät lite rosslig i lungorna men det var inget konstigt, de skickade hem mig med lite medicin och sjukskrivning – men det hjälpte inte, 1 vecka innan det blev riktigt illa (vid min födelsedag) så sökte jag akut på Mölndals Sjukhus, där sa de att det var min astma (som jag haft som yngre) som kommit tillbaka – jag fick andas lite luftrörsvidgande medicin, kände mig efter lite bättre och så blev jag hemskickad.

Men så då en vecka senare… hade haft en lugn hemmakväll som vanligt med min dåvarande sambo, tittat på tv och så, sen så blev det dags att gå och lägga sig  – sambon gick in och la sig medans jag gick på toaletten för att göra mig redo för sängen… När jag satte mig på toaletten så snurrade det till, och så blev allt svart -vet inte vad som hände exakt men sen när jag kvicknade till så låg jag i duschen med en massa blod omkring mig (hade förmodligen slagit läppen i handfatet då jag svimmade). Jag satte mig upp och i samma ögonblick ropade min sambo och frågade vart jag var, “Det är ingen fara, jag svimmade bara lite” ropade jag tillbaka och då kom han givetvis upp – jag reste mig för att gå och lägga mig, men kom inte längre än ut i hallen innan jag var tvungen att lägga mig ner igen – allt bara snurrade.

Min sambo ringde ambulans och mina föräldrar och så bar det iväg i ilfart med blåljus och sirener till sjukhuset, jag syresatte mig nästan ingenting… när jag kom in så trodde de att det kunde vara hjärtat så det undersöktes – men där hittades ingenting konstigt – sedan sa en snabbtänkt sköterska (som jag är evigt tacksam) att det kunde vara något med lungorna – och mycket riktigt, jag hade drabbats av Massiv Lungemboli. (Stora proppar i lungorna)

Blev satt på behandling av Waran (blodförtunnande medicin) omedelbart och fick spendera 3 dygn på intensiven med full bevakning dygnet runt innan jag återhämtat mig såpass att jag kunde flyttas till den vanliga Medicin-avdelningen där jag fick spendera ungefär ytterligare en vecka. Fick i efterhand höra av min mamma att läkaren berättat att det var i sista minuten som vi kom in till sjukhuset… Otroligt läskigt, och därav har jag då min rädsla nu för att möjligheten finns att nya proppar kan bildas när värdet ligger så dåligt att tabletterna inte ger något skydd.

Att jag råkade ut för detta, såpass ung och helt utan anlag för det är för att jag åt p-piller. (Mercilon28) Jag är satt på livslång behandling utav medicinen, och får ta prover (om värdet ligger bra) ungefär var 5:e-6:e vecka… ligger det dåligt så blir det ju då betydligt oftare.

Man lär sig verkligen att uppskatta sitt liv på ett helt annat sätt efter en sådan här upplevelse kan jag lova! Hoppas att jag rätat ut några frågetecken nu – och är det mer ni vill veta så får ni bara fråga. 🙂

Carolina

Följ med

Om mig

Jag är gift med en fantastisk man och mamma till fyra barn, tre på jorden och en i himmelen:
*Oliver 2007-08-07
*Isabella 2009-02-21
*Vår ängel Joel föddes stilla 2016-03-21 (v. 36+3)
*Celice 2017-02-15
Vi är boendes i Göteborgs södra skärgård.

Jag har varit online-medlem hos Viktväktarna och gick då ner 25 kg mellan 2014-05-28 och 2015-08-01.
Nystart Viktväktarna: 180108!

Jag älskar att baka och att pyssla.

Hos mig hittar du en härlig blandning av vardag, resor, mat/bak, inredning, shoppingtips och tävlingar! Samarbeten, tävlingar och recensioner? Gärna det!

OBS Ny e-postadress! (2017-07-07)
Maila: carolina.ahsberg@gmail.com

Tävla hos Carolina1979


AVSLUTAD.

Kommande event!


2015-01-26
-------------------------------------------------------------------------------------

Sök i bloggen

Senaste inläggen

  • Dags att planera shopping!
  • När det oförutsägbara händer!
  • Nåt nytt till väggarna!
  • Hur sover du?

Senast kommenterat

  • Anna Rinnan om Vi hör ihop
  • Linn om 3 månader sedan 
  • JUNITJEJ om Joels 2-årsdag!
  • Fröken M om Joels 2-årsdag!
  • maria om Onödigt massa snö som blir tö!

Kategorier

Arkiv

Bloggfavoriter

  • Annika – Drömmen om 11 barn

Bloglovin´

bloglovin

Besök

personer är online just nu.

personer har varit här idag.

personer har varit här hittills denna vecka.

personer har varit här under denna månaden.

personer har besökt Carolina1979 sedan 29/8-09.

Rabattkoder

20% rabatt hos CaseApp
Kod: CAROLINA1979
Gäller till 2015-07-20

Vill Ni synas här?
Kontakta mig via e-post!

Länkar

  • www.cewefotobok.se

Reklam

facebook instagram
Carolina 1979

Senaste Inläggen

  • Dags att planera shopping! 30 oktober, 2020
  • När det oförutsägbara händer! 30 oktober, 2020
  • Nåt nytt till väggarna! 29 september, 2020
  • Hur sover du? 26 augusti, 2020

Bloggkalender

oktober 2020
M T O T F L S
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  
« sep    

Populära Inlägg

© Design av Ida Josefin.