I fredags var jag tillbaka på Östra Sjukhuset för kontroll, vi fick träffa en jättebra läkare, en ung tjej och det kändes verkligen som att hon lyssnade och hon var väldigt bra på att förklara.
Ultraljud gjordes och allt såg fint ut där inne, hon såg vart blödningen hade varit men det var inget som var pågående och inget som blivit större/värre än tidigare i veckan.
Hennes ord var “den här lille skrutten verkar iallafall inte bry sig” om dramat som pågått runtomkring den. 🙂
Jag fick sluta med tabletterna jag fått för blödningen och man ville höja fragmin-dosen igen, fick börja med att höja den spruta jag tar på morgonen och efter några dagar (igår) så höjdes även kvällsdosen så nu är jag tillbaka på den dos jag hade innan blödningen.
Jag skulle ljuga om jag sa att jag var lugn och mår bra, jag är jätteorolig att det skall ske igen och att något skall gå fel och psyket är väl inte i bästa skick just nu. Jag är sjukskriven denna vecka också, sen får vi se hur det blir…
Vi får hålla tummarna för att detta “bara” var en skrämselattack och inte blir något återkommande under resterande tid!
Tack alla Ni som bjudit på solskenshistorier, här, på instagram och via sms – ni är guld värda! <3
Carolina
