April månad är här och den månaden borde vara bland den lyckligaste tiden i våra liv, äntligen är månaden här – den månad då vi skulle bli 3-barnsföräldrar och få hem Oliver och Isabellas lilla syskon, men så blir det inte. ?
Måndagen den 21 mars slogs nämligen våra liv i spillror, hela världen vändes upp och ner, på morgonens planerade TUL (v. 36+3) fick vi beskedet att vårt barn somnat in i min mage, läkaren kunde inte hitta någon hjärtaktivitet.
Jag valde att sättas igång samma dag, hade inte kunnat åka hem och sova med vetskapen att mitt barn i magen inte längre lever och sedan komma tillbaka till sjukhuset dagen efter… Jag fick 1/4 tablett cytotec vid 16.45 och ingen personal trodde att det skulle bli barn på ett bra tag utan jag fick veta att nästa dos skulle jag få ett dygn senare (orsaken till min låga dos är för att jag är snittad tidigare och då ville man inte att det skulle gå för fort).
Vid 21-tiden började jag få lite sammandragningar som gjorde ont men var inget öppen och ej mogen men sen hände det grejer, 21.45 var jag öppen 5 cm, 23.00 gick vattnet och 23.20 måndagen den 21 mars 2016 föddes världens mest perfekta lilla kille alldeles stilla. 3110 gr tung, 50 cm lång, 10 fingrar, 10 tår – vår älskade ?Joel?!
Saknaden är obeskrivbar, tårarna rinner –
varför fick vår älskade lilla kille inte stanna hos oss?! ???
Carolina