Arkiv - Etikett: änglasyskon

Familjen

Mios dop!

Den 9 september, en härlig höstdag var det dags för barnens lille kusin Mio att döpas! 🙂

Det är inte ofta jag hamnar på bild med mina barn men plötsligt händer det. 😉

Min fina lillasyster blev en utav lille Mios tre faddrar. <3

Celice passade på att mysa lite med sin gamlamormor!

Mor och son – Linda & Mio <3

Tre syskon, tre kusiner – alla kusinerna födda 2017 <3

Efter dopet promerade vi bort och gjorde höstfint på vår älskade Joels grav.

Mor och dotter passar på att förevigas tillsammans!

Carolina

Vår ängel Joel

Sex månader

Min älskade son, min Joel! 💙

Jag kommer aldrig få se vilken ögonfärg du har. Jag kommer aldrig få se ditt leende och aldrig få höra ditt härliga skratt. Jag kommer aldrig få höra ditt första ord och aldrig få se dig lära dig krypa eller när du tar dina första steg. Jag kommer aldrig kunna torka dina tårar när du är ledsen…

Du finns dock alltid i mina tankar, i mitt hjärta och i mitt liv för evigt. Du har lärt mig något viktigt – att aldrig ta någonting för givet, att vara rädd om och att uppskatta det man har, att aldrig glömma visa kärlek och omtanke – när man minst anar det kan det vara för sent. 😢

Idag blir du 6 månader min älskade Joel, vi tänder ljus för dig idag och glöm inte bort, du är alltid älskad, aldrig glömd. 💙

Finns det någon där ute som tänker på oss och vår älskade son idag och som känner att de vill göra något extra – skänk isåfall gärna en slant i Joels namn till Spädbarnsfondens kampanj Solvända och bidra till forskning om spädbarnsdöd. Ditt bidrag kan rädda liv! <3

Carolina

Vår ängel Joel

3 månader sedan 


Så här ser det ut på dagtid hos Joel

Idag är det exakt 3 månader sedan vår älskade son föddes stilla – 3 månader har gått utan vår Joel, 3 månader vi skulle haft med bebis men det är tid som vi aldrig fick. 😢

Det går inte en dag utan att jag tänker på honom, känslorna brottas inom mig – jag är arg och ledsen och saknaden är enorm…

Älskade lille Joel, du skulle förgyllt våra dagar, vi hade ju längtat så efter att få ha dig hos oss – att få pussa o krama på dig, att få se dig utvecklas och att få lära dig en massa bus. 💙

Älskade lille Joel, du är för alltid en del av vår familj – vi pratar om dig dagligen här hemma och dina storasyskon är så fina när de pratar till ditt foto varje kväll när de säger godnatt, jag är så glad att du trots allt är en så naturlig del utav oss – för oss är du allt. ❤️️

I helgen fick vi äntligen din gravsten på plats och det blev så fint – jag och din kusin Lionel har varit och hälsar på dig idag, tänk så roligt tillsammans ni skulle haft, du och han. 💔


På kvällen lyser det alltid hos dig

Carolina

FamiljenVår ängel Joel

Det blev en tyngre kväll

En utav alla de vackra buketter vi fått i samband med att vi förlorat vår älskade son

Dagen igår var ju riktigt mysig och rätt bra känslomässigt sett, men när kvällen blev sen så blev det betydligt tyngre.

Det började när barnen skulle gå och lägga sig, då kom Oliver helt plötsligt och såg väldigt ledsen ut och sade ”mamma, jag tycker det är så jobbigt utan Joel”… 🙁 Jag kunde ju inte annat än att hålla med honom men efter lite prat och kramande så blev det bättre och han somnade gott.

När jag och Jonas sedan satt och tittade på vem som skulle åka ur Let’s Dance så visade de ju två utav juniorerna som dansade, till Lejonkungen-sången och då brast det ordentligt för mig – tårarna började rinna nerför kinderna, den låten hade vi med på Joels begravning…

Varför skall saknad göra så ont?! 🙁

Carolina

FamiljenVår ängel Joel

Kontraster

 Vår dekoration på Joels grav i väntan på gravstenen

”Var inte ledsen lilla mamma
-jag var tvungen att gå.

Den dagen det hände
slutade mitt hjärta att slå.

Älskade pappa – mitt liv blev så kort.
Ta hand om varandra när jag flyger bort.

Jag vet att ni gråter och det finns ingen tröst.
Men lyssna till ert hjärta och ni kan höra min röst.

Jag finns inte bland er men jag finns ändå.
Jag hör era böner och älskar er så!”

Sex veckor sedan idag… sex veckor sedan vår älskade son föddes stilla, allt känns fortfarande så overkligt, som att man befinner sig mitt i en mardröm och bara vill vakna upp – jag vill inte att det skall vara sant, jag vill ha vår älskade lille son hos oss, så som det var tänkt att det skulle bli! Varför blev det inte så?! 🙁

Vardagen innebär en massa kontraster, samtidigt som mitt hjärta värker av saknaden efter Joel så fortsätter det dagliga livet runtomkring en, och det finns ju en annan liten kille i mitt liv, min brorson som betyder otroligt mycket för mig – han blir idag hela 4 månader och då var jag och Oliver där en liten sväng och lämnade lite presenter och myste en stund. <3

 Två av mina favoritkillar, min älskade Oliver och fasters lille favorit Lionel <3

Carolina

FamiljenVår ängel Joel

Ett känslosamt besök

Klockan ringde tidigt idag för hela familjen, när barnen skickats iväg till skolan var det dags för mig och Jonas att ta oss in till stan, det var dags för ett besök hos vår barnmorska.

Vi kom till Östra Sjukhuset i god tid, strejken som berör våra skärgårdsbåtar hjälper ju inte riktigt till utan gör att man får åka hemifrån betydligt tidigare än vanligt..

Att sitta i väntrummet på specialistmödravården är tufft och riktigt tungt, man ser andra lyckliga blivande föräldrar, kvinnor med växande magar och ibland även små bebisar – att se allt detta samtidigt som ens egna tankar bara snurrar är tungt, man tänker på hur vi borde ha det nu – all lycka och alla planer som helt plötsligt bara togs ifrån oss, det känns så orättvist! 😢

Vi skulle idag alltså träffa vår barnmorska för ett samtal, vi har inte träffat henne eller pratat med henne sedan Joel föddes stilla. När det blev vår tur så mötte inte bara hon upp utan även barnmorskan vi hade hela Oliver och Isabellas graviditeter och även första halvan av Joels innan hon blev sjukskriven, att se dem båda blev lite för mycket för mig och tårarna började rinna – igen.

Vi hade ett riktigt bra och långt (!) samtal – i 2 timmar var vi där, vi gick igenom allt som hände den där dagen den 21 mars, vi fick berätta om allt, allt ifrån hur/när vi fick beskedet till hur förlossningen gick och tiden därefter.

Det var prat, skratt och tårar, både från vår sida och från barnmorskans – de ville också se foton på Joel och det fick de såklart så gärna, och de sade som all personal som sett honom sagt; ”han är ju så fin, en helt perfekt liten kille” – vår älskade prins. 💙

Till slut så skildes vi åt men om några veckor ses vi igen, då är det dags för efterkontroll.

Carolina

Vår ängel Joel

Blir måndagar någonsin desamma?

13255-nalle-med-vingar

Denna underbara nalle med vingar kan komma att pryda Joels gravplats

Det är måndag igen, idag är det alltså två veckor sedan vi fick mardrömsbeskedet att vår älskade Joel somnat in i min mage – fråga mig inte hur dagarna har gått, för ärligt talat, det vet jag inte.

Dagarna är som bergochdalbanor, ena stunden ler och skrattar man fast man är ändå inte glad, och andra stunden rinner tårarna helt okontrollerat.

Sömnen är åt skogen, jag somnar, det gör jag – men jag vaknar X antal gånger varje natt, ofta med tårar på min kind, livet känns så himla orättvist – varför skall sånt här få hända?!

Vi skulle haft 10 dagar kvar till BF idag, vi skulle sett fram emot att planera dop – men istället så kretsar vårt liv just nu åt att planera en begravning, att behöva begrava sitt barn, det finns garanterat inget värre! 🙁

Älskade lille Joel – vi saknar dig så!

Carolina

Gravid med nr 3Vår ängel Joel

Overkligt och så orättvist!

April månad är här och den månaden borde vara bland den lyckligaste tiden i våra liv, äntligen är månaden här – den månad då vi skulle bli 3-barnsföräldrar och få hem Oliver och Isabellas lilla syskon, men så blir det inte. 😢
Måndagen den 21 mars slogs nämligen våra liv i spillror, hela världen vändes upp och ner, på morgonens planerade TUL (v. 36+3) fick vi beskedet att vårt barn somnat in i min mage, läkaren kunde inte hitta någon hjärtaktivitet.

Jag valde att sättas igång samma dag, hade inte kunnat åka hem och sova med vetskapen att mitt barn i magen inte längre lever och sedan komma tillbaka till sjukhuset dagen efter… Jag fick 1/4 tablett cytotec vid 16.45 och ingen personal trodde att det skulle bli barn på ett bra tag utan jag fick veta att nästa dos skulle jag få ett dygn senare (orsaken till min låga dos är för att jag är snittad tidigare och då ville man inte att det skulle gå för fort).

Vid 21-tiden började jag få lite sammandragningar som gjorde ont men var inget öppen och ej mogen men sen hände det grejer, 21.45 var jag öppen 5 cm, 23.00 gick vattnet och 23.20 måndagen den 21 mars 2016 föddes världens mest perfekta lilla kille alldeles stilla. 3110 gr tung, 50 cm lång, 10 fingrar, 10 tår – vår älskade 💙Joel💙!

Saknaden är obeskrivbar, tårarna rinner –
varför fick vår älskade lilla kille inte stanna hos oss?! 😢😢😢

Carolina